Face it friend: God is crazy about you!

Alla har vi kulinariska upplevelser som ger oss speciella känslor. Oftast har vi ätit något som inte var så väldigt gott och sen vill vi aldrig ha det mer. Om det gått riktigt illa så har vi kastat upp efter att ha ätit en smått övermäktig portion av något visst livsmedel. Sen har vi även positiva känslor förknippat med nån speciell mat och det är ju betydligt trevligare.

 

Här i förra veckan blev jag överlycklig då jag gick i butiken och råkade plötsligt se en av mina favoriter från mitt år i Norge: brunosten! När jag kom hem med min nyinhandlade bragd skivade jag upp rejäla skivor och lät mej väl smaka. Mmm, det var underbart! Lyckokänslor och goda minnen bara vällde över mej!

 

Brunosten, även känd som Gudbrandsdalsost eller geitost, är en ädel norsk ost med gamla anor, gjord på getmjölk. Den har en lite egendomlig konsistens och en smak som kan upplevas som ovan för de flesta finländare. Det jag kom att tänka på då jag hyvvlade min första skiva av den bruna rektangeln var "Det här liknar ju precis spackel". Men de som känner mej kan förstå varför jag tycker så mycket om just denna ost ;)

 

Många är de härliga stunder under mitt Norge-år då vi i goda vänners lag avnjöt en smörgås skivad av norskt Kneipp-bröd toppad med brunost accompanjerad av ett rejält lager smör och söt jordgubbssylt. Det är en kombination som i ord ej kan beskrivas. Lyckans ost måste helt enkelt upplevas!!

 

En annan kulinarisk upplevelse i vårt västra grannlands kök var när min vän Helena serverade mej "havregrynsgröt". Efter den gången har ordet havregrynsgröt fått en helt innebörd för mej. Jag kunde i min vildaste fantasi aldrig ana att gröt kunde smaka så himmelskt! Om du inte tror mej så får du bjuda in dej själv hos mej så fixar jag en rejäl portion av denna norska lyckogröt! :)

 

Tack Gud för ost och gröt!!