Face it friend: God is crazy about you!

Idag har vår församlig gått ännu ett steg framåt i realiserandet av vår vision om att vara en relationsbaserad församling. Tidigt på morgonen (kl.10 är tidigt på en söndagsmorgon) steg vi på bussen utanför Kiasma och körde iväg till en lägergård i Övik utanför Borgå för att fira en riktig gemenskapsdag.

Ombord på bussen fanns det runt 50 glada Jesusälskande Filadelfiamedlemmar i varierande åldrar. Stämningen var genuint glad och atmosfären var öppen. Det var skönt att få träffa folk ansikte till ansikte när man annars är van att se de vackra ryggarna och bakhuvudena (på söndagsmötet ser man ansiktena bara om man inte sitter fel väg hela mötet eller är med i lovsångsteamet). :)

Vädret visade också sina bästa sidor så det var skönt att strosa omkring på den vackra lägergården och umgås i väntan på att maten skulle bli klar. Middagen blev en succé. Själv hade jag så trevligt bordssällskap så jag nästan helt glömde att äta... Efter en lång och trevlig matstund sökte vi igen oss utåt för att njuta av vårsolen och av varandra. Jag talde med flera som jag aldrig talat med och såna som jag inte talat med på länge. Skoj!

När vi kom in igen blev det samling. Vi lovsjöng Jesus och pastor Kenneth delade 5 värderingar som är viktiga att ha i grunden när vi bygger församling: Relation, Relevans, Respekt, Riktning och Reproduktion. Viktigt och värt att ta till sig, börja be ut och praktisera.

Bussen avgick igen mot Hesa kl. 16.30 full med glada mänskor som hade blivit uppfriskade till kropp, själ och ande och som hade fått se ännu en till glimt av Gud och hans stora godhet!

De  senaste dagarna har jag läst Oral Roberts bok "Se det osynliga och gör det omöjliga" och jag måste då säga att den har inspirerat mej! Budskapet i den har riktigt fräschat upp mej och tänt eld i min Ande. Som vi konstaterade i spårvagnen idag med en kompis så har vi mänskor en tendens att bli lite gaggiga mellan varven. Vi börjar tro att vi klarar oss utan den intima relationen till Gud och Ordets förvandlande kraft. Detta går vi omkring och inbillar oss ända tills vi möter lite motstånd och upplever oss pressade. Då är vi snara att springa till Pappas trygga famn för tröst. Men Gud vill ju ha oss där i sin famn konstant; h e l a  tiden!

Roberts skriver i sin bok om att inte vara kopior av andra. Gud har skapat oss att vara original, men ändå försöker vi så många gånger efterlikna andra. Jesus var ett original. Han predikade annorlunda, talade annorlunda, betedde sig annorlunda, levde annorlunda än dåtidens religiösa ledarskap. Johannes döparen var annorlunda. Han var inte ett eko av någon annans stämma utan han var en Röst. Han vågade vara det Gud hade kallat honom till utan att tänka på vad folk skulle säga eller tänka eller anse om honom. Han bara var. Sig själv.

Johannes vågade vara den Röst Gud hade tänkt att Johannes skulle vara. Om han skulle ha fogat sig i den mall som folk tyckte att skulle ha passat för honom skulle ju hela idén med Johannes ha gått om intet. Men han vägrade att passa in! Han vägrade att foga sig i mänskors tycke och smak. Det enda han fogade sig för var Guds tanke om honom.

Jag diggar det!

Låt oss skippa att vara blaskiga kopior eller tonlösa ekon. Låt oss istället vara de Original och Röster som Gud bestämt om oss. Det är där friheten och glädje ligger. Såväl för oss som dem vi kommer i kontakt med!

I söndags var jag tillsammans med mina klasskompisar från Arcada på motionsevenemanget Naisten Kymppi. Tillställningen som gick av stapeln för 23. gången var enbart ämnad för kvinnor, männen fick äran att stå vid vägkanten och heja på. Idén med hela evenemnaget är att motivera och uppmuntra kvinnor att ta hand om sin hälsa genom att röra på sig.

Tillsammans med sina vänner springer, går eller stavgångar man 10 kilometer. Vi valde det sista alternativet eftersom stavgångning har visats ha många goda tilläggseffekter på motionen. Samlingsplatsen för de närmare 1000 deltagarna var Finlandiahuset och friluftsområdet bakom byggnaden. Där fick man smaka på olika gratisprodukter och ta del av kreativ uppvärminingsjumppa före starten.

13.20 var det dags för stavgångarna att ställa sig i startposition. Vädret var fördelaktigt och det var riktigt roligt att gå den vackra sträckan i Helsingforsomgivningen. Längs med vägen fanns det vattenkontroller där bl.a. Ilkka Jääskeläinen delade ut vatten till alla andfådda damer. Vid en av kontrollerna  där man hade satt upp bord och stolar fanns det en skylt med texten "Hard rock café" och en annan större skylt med texten "Halleluja!" på. Detta väckte uppmärksamhet och munterhet bland motionernarna. De som stod för kontrollen var Helsingfors lutherska kyrka. Humor skall man ha! Deras deltagare i loppet hade banderoller med texten "Hyvällä kunnolla taivaaseen" (Med god kondis till himlen)! Ett bra budksap för en var att ta till sig :)

När vi 1 timme och 35 minuter senare kom i mål var vi alla enade om att 10 kilometer hade gått så snabbt och enkelt att vi nästan skulle ha kunnat gå det ett varv till. Troligen berodde det på att motion är dubbelt så roligt i grupp som ensam. Alla som kom i mål fick en stor rosa kasse innehållande allt en kvinna vill ha... Nästan iallafall. Och så fick vi mat som smakade himmelskt!

Vi kom fram till att Naisten kymppi skall bli vår årliga tradition. Finns det flera som vill hänga på så är det bara att joina! Vi skall till himlen med bra kondis!!

Ditt bästa café: Lille Kaffekompaniet i Bergen; såå mysigt och såå goda kaffedrycker med allt tänkbart i (Hanna vet vad jag talar om ;))

Din bästa maträtt: Sushi är min nya absoluta favorit. Går omkring och är snål på det typ varje dag... :P

Din bästa grönsak: Morot, man blir brun och vacker av den och ser allt i mörkret. Den går att variera i det oändliga och funkar som nästan alla typers rätt (allt från soppa, snacks, sallad till kaka).

Ditt bästa ställe: Hmm... Finns så många. Men en Höjdare är uppe på fjället mellan Flöjeln och Ulriken vid vindstilla väder och solsken med. Där är utsikten breathtaking! I min Guds famn är definitivt ochså en Höjdare!

Din bästa färg: En stående favorit är fortfarande turkos. Men jag gillar alla starka färger i komination med en vacker grundfärd såsom grå, beige eller brun.

Din bästa hårfärg: Tja, jag har provat på de flesta... Lila var ingen höjdare, inte heller blondin-versionen... Det egenhändigt färgade blåsvarta med röd pannlugg var rätt så häftigt trots att jag kanske inte skulle göra om det.

Din bästa resa: En av de bättre var nog då vi var på musikturne med min klass på FKF till Uleåborg. Förutom att vi hade det galet roligt så blev jag frälst mitt i natten på en wc... 

Ditt bästa barndomsminne: Hela min barndom är ett bra minne. En av de många tältresor som vi gjorde med mamma och pappa till Sverige, fjällen och Norge. Bäst var det också när jag kom hem från Lagmans skola och mamma väntade med dukat bord med nybakade semlor och varm rödvinbärssaft!

Ditt värsta barndomsminne: Då jag och min kompis förstörde allt vi hittade på grannens gård. Då grannen sen upptäckte ödeläggelsen blev han argare än ett bi och vi var livrädda och grät så vi skakade. Vi gjorde aldrig om det!

Din bästa egenskap: Att jag är glad och beslutsam.

Ditt bästa plagg: Min svarta långärmade topp med vita prickar. Den var ett bönesvar: jag hade tittat länge på dylika jumprar av märket Marimekko men varje gång konstaterade jag att 55 euro var inget för min budget. När jag kom till Hesa efter julen frågade Anna-Kaisa om jag ville ha hennes jumper som såg nästan exakt likadan ut som den jag tittat på :)!

Din bästa erfarenhet: De två somrarna som sommarevangelist.

Ditt bästa bibelställe: Alla! Hett just nu är Ps 91 och Rom. 8:32 "Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom"!

Tagga minst 5 personer så får du snart läsa kuriositeter från deras liv!

Jag taggar: Lotta Grönroos, Elin Liukkunen, Andreas Forsberg, Ulrika Nyström och Mathias Rosenlund